Svenska: Förklaring stilistiska begrepp
Allegori – Allegorin är en berättelse som på ett konkret sätt åskådliggör något mer abstrakt. Exempel: När Astrid Lindgren på 70-talet ville påvisa brister i det svenska skattesystemet skrev hon ingen traditionell debattartikel. I stället lät hon tidningen Expressen publicera sagan om häxan Pomperipossa i Monismanien, som drabbades av 102 % marginalskatt på sina inkomster som barnboksförfattare.
Allitteration – När flera ord börjar på samma bokstav. Exempel: Min bussiga brorsa som bor i Berga, har pippi på skor.
Anafor – Stilfiguren anafor innebär att man inleder flera satser med samma ord eller uttryck. Motsatsen till anafor är epifor. Då avslutar man flera satser med samma ord eller uttryck. I dikten ”Sköldmön” använder Karin Boye båda dessa stilfigurer. Jag drömde om svärd i natt. Jag drömde om strid i natt. Jag drömde jag stred vid din sida, rustad och stark, i natt.
Besjälning – När växter, djur eller föremål får mänskliga egenskaper. (Som personifikation men med konkret subjekt). Exempel: Stenarna gråter blod.
Hyperbol – Medveten överdrift. Exempel: Det har jag ju sagt minst tusen gånger. Motsatsen är litotes (underdrift). Exempel: Hon ser ju inte så tokig ut.
Ironi – I det man säger underförstås det motsatta. Exempel: Du var mig en fin en säger man om den som smutsat ner sig eller betett sig olämpligt.
Liknelse – Även här skapar man en språklig bild genom en jämförelse, men man sätter ut jämförelseordet ”som” eller ”likt”. Exempel: Han skriver som en kratta. Åsikter är som spikar. Lätta att slå i, svåra att dra ut.
Metafor – Man skapar en språklig bild genom att jämföra två helt olika företeelser, utan att sätta ut ett jämförelseord (”som” eller ”liksom”). Exempel: Du är en kratta!
Personifikation – När man ger något opersonligt mänskliga egenskaper (som besjälning men med ett abstrakt begrepp). Exempel: Tiden släpar sig fram.
Retorisk fråga – En fråga man inte väntar sig svar på. Genom att ställa frågor till åhörarna gör vi dem delaktiga i resonemanget. Exempel: Varför har det blivit så här nu?
Slutrim – När sista stavelsen låter helt lika i ord som rimmar. hjärta och smärta; rubb och stubb; vett och etikett, gott och vått
Symbol – En symbol är en sinnebild (en konkret bild) för något abstrakt begrepp. Det är ett tecken som representerar något. Vigselringen presenterar till exempel äktenskapet och korset kristendomen
Allitteration – När flera ord börjar på samma bokstav. Exempel: Min bussiga brorsa som bor i Berga, har pippi på skor.
Anafor – Stilfiguren anafor innebär att man inleder flera satser med samma ord eller uttryck. Motsatsen till anafor är epifor. Då avslutar man flera satser med samma ord eller uttryck. I dikten ”Sköldmön” använder Karin Boye båda dessa stilfigurer. Jag drömde om svärd i natt. Jag drömde om strid i natt. Jag drömde jag stred vid din sida, rustad och stark, i natt.
Besjälning – När växter, djur eller föremål får mänskliga egenskaper. (Som personifikation men med konkret subjekt). Exempel: Stenarna gråter blod.
Hyperbol – Medveten överdrift. Exempel: Det har jag ju sagt minst tusen gånger. Motsatsen är litotes (underdrift). Exempel: Hon ser ju inte så tokig ut.
Ironi – I det man säger underförstås det motsatta. Exempel: Du var mig en fin en säger man om den som smutsat ner sig eller betett sig olämpligt.
Liknelse – Även här skapar man en språklig bild genom en jämförelse, men man sätter ut jämförelseordet ”som” eller ”likt”. Exempel: Han skriver som en kratta. Åsikter är som spikar. Lätta att slå i, svåra att dra ut.
Metafor – Man skapar en språklig bild genom att jämföra två helt olika företeelser, utan att sätta ut ett jämförelseord (”som” eller ”liksom”). Exempel: Du är en kratta!
Personifikation – När man ger något opersonligt mänskliga egenskaper (som besjälning men med ett abstrakt begrepp). Exempel: Tiden släpar sig fram.
Retorisk fråga – En fråga man inte väntar sig svar på. Genom att ställa frågor till åhörarna gör vi dem delaktiga i resonemanget. Exempel: Varför har det blivit så här nu?
Slutrim – När sista stavelsen låter helt lika i ord som rimmar. hjärta och smärta; rubb och stubb; vett och etikett, gott och vått
Symbol – En symbol är en sinnebild (en konkret bild) för något abstrakt begrepp. Det är ett tecken som representerar något. Vigselringen presenterar till exempel äktenskapet och korset kristendomen
Kommentarer
Trackback
